En liten text jag skriver klockan 25 över 12 på natten.
Varför är livet så jäkla komplicerat? Man gillar en person men samdigt vill man ha någon annan. Man gör saker som man vet att man kommer få ångra i slutändan. Varför kommer dessa kvällar då man tänker på allt, man vill bara få allting att sluta. Jag förstår inte mig på detta? Kan någon vara snäll och berätta varför man känner såhär? Har gjort saker jag ångrar men varför fortsätter jag då göra samma sak varenda gång? Det är inga siffror som räknas man mår bra utan de där siffrorna.
Just nu tackar jag för de underbara jag har nära mig.
Just nu tackar jag för de underbara jag har nära mig.
Kommentarer
Trackback
